ET phone hooome...

Idag var jag med om en såndär knasig upplevelse igen. Tänkte väl inte på det när jag for ut och joggade hellround innan träningen att det ju är söndag och våååår. (tydligen). Hann inte tänka mer än; "va varmt och gott det är ute ju" innan jag mötte mitt första hinder; Barnvagnspatrullen -.- och så fortsatte det.... sicksackade mellan nyvårvakna uteserverade överbetalda låtsasveganer iförda dyra solglasögon i haga, höll på att springa omkull en dröse lönnfeta tyskar i skansenkronantrappan.... skrämde halvt slag på fler än ett par slemutbytande par utspridda på både möjliga och omöjliga ställen på vägen upp... snubblade nästan på en liten hund. Skrämde slag på ännu fler kuttrande par... skapade oro i lägren hos tonårshögarna...

Ja. Nu är våren i sanningen här. Yay me. Skit... och med våren - *fanfar* POLLENJÄVLARNA! DET var inte heller så najs. Helt allvarligt trodde jag att jag skulle dö påväg upp till andra tornet som ingen riktigt vet vad det heter... skit samma. Jag trodde ärligt att min sista stund var kommen. Väsandes, hostandes kravlade jag mig upp till bommen innan gräsmattan innan lilla backen innan sista trappan. Herregudminskapare. Bricanyl förifaan! Idiot.

Hursomhelst. Jag fick väl tagit mig runt resten av rundan på nått sätt och hem till mitt "home away from home" igen.

Träningen denna veckan har känts bra. Har varken skrivit här eller i min lilla kalender som jag brukar så jag har inte en aning om hur många pass jag har kört eller hur det gick :D känns hur bra som helst. Det är lite min alldeles egna revolt mot mitt eget översitteri. Det är najs. För jag vinner jämt :D (ja, jag pratar högt med mig själv när jag tror att jag är ensam).

Men jag tror att jag har tränat rätt mycket faktiskt. Jag kommer ihåg nått med backintervaller i regnet, sen har jag väl kört dagpassen tror jag... eller? Och så för Jonas. Vad är det för dag idag? Söndag väl? :P Körde dagpasset i fredags vet jag i alla fall. Och DET var fan en bra träning. Fick köra med en kille ur elit, och jäklar vilken skillnad det gjorde på mittsen... kändes helt sjukt bra. Jobbade mycket på hur jag rör mig, att tänka mer RUNT inte bara fram och bakåt. Shit vilken skillnad det gjorde... kändes verkligen att det är SÅ jag borde jobba... plötsligt blev det helt magiskt "på riktigt" på nått sätt. Jag upplevde att jag blev tightare, närmare, starkare och snabbare...

Innan dess hann jag med en riktigt, riktigt bra runda clinch. Bara bestämde mig för att.. nä. Nu får det fan HÄNDA nått. Så jag började försöka sätta kastet jag och Coach har drillat till evigheten och hem igen. Och helt plötsligt bara satt det... and again and again. Det var typ helt magiskt. Jag trodde helt ärligt inte att jag nånsin skulle få omkull honom jag körde med som är iaf en decimeter och tio kilo större än mig o.O fick dessutom ner hans huvud flera gånger. Teknik over power - bevisligen. Jag är fortfarande lite, lite chockad. Jag har ju liksom alltid varit sämsta barnet i klassen på att leka clinch :P Haha. Jonas bara skrattade åt mig och sa efter träningen att "det var en bra träning idag va?". Like hell yeah att det var. Det var en helt GRYM träning :D

Idag lyssnar vi på:

http://www.youtube.com/watch?v=DX_xWpxtap0&feature=related

(Mamma; kopiera länken och klistra in där man skriver adressen... du kanske gillar dom ;) videon är lite konstig, men lyssna på bara låten istället :))