kärlek...

är när coach dunkar in en rejäl spark över revbenen på en för att man ju fan inte blockade när han frågade snällt första gången ;)

kändes riktigt bra på drillarna idag. både enligt mig själv och coach. känns som att jag börjar kunna justera och hantera mig själv på något sätt. jag kan hantera att vara ute och kontrollera fighten lite och behålla lugnet bättre och bättre nu. jag kan gå in och sen ta mig ut igen på ett mer och mer konstruktivt sätt.

kändes... annorlunda... idag på nått sätt. som att jag var mer... överblickande? lugnare. mer teknisk. kanske? det är sjukt svårt att sätta ord på en känsla som man inte förstår själv liksom. men jag var mer... laid back. men samtidigt sjukt mycket mer alert. det bara kom till mig idag liksom. visst missade jag en hel del blockar, sure, men jag SÅG eller kanske snarare "sensed"? nästan alla hans slag och sparkar, sen "glömmer jag" liksom att göra något vissa gånger. det var knepigt och helt fantastiskt samtidigt på något sätt, att liksom "känna" teknikerna snarare än att faktiskt se dom. Jag blockade flera sparkar och slag med pushkickar, som jag har haft mycket svårare att göra tidigare. Det har iaf aldrig varit så kontrollerat från min sida som idag.

lagom till mittsrundorna var jag trött. i huvudet mest tror jag så jag blev rätt loj och bekväm. så jag missade rätt mycket blockar osv. (det var här nånstans jag fick mina små "tillrättavisningar" :P) och jag var inte helt taggad i sparkarna... men jag gjorde okej. jag måste lära mig att hantera att köra mitts även när jag inte gör en ny "bästaste nånsin" runda. att fortsätta jobba fastän jag inte är helt nöjd med hur jag presterar och är trött, ofokuserad osv. jag måste lära mig att lägga in "rutinväxeln" när jag "inte orkar". och bara låta kroppen sköta teknikerna och släppa huvudet en aning och acceptera icke-perfektion. i en match håller det inte att frysa upp och stå i mitten och bara skaka på huvudet eller att bara markera teknikerna eftersom jag är sur för att jag inte sätter dom 100%. i de lägena måste jag kunna luta mig mot att mina 70 eller 80% duger och att jag fortsätter köra. 70% är fan så mycket bättre än dom typ 10% som jag gärna faller till "när det inte passar sig".

Kvällsträningen förflöt väl utan större missöden. Var väl ingen kanonträning direkt, men drillarna och boxningen satt helt okej. så det var väl najs.... det som jag är mest nöjd med är clinchrundorna på slutet. vi körde 2x5 minuter med byte imellan. Jag valde medvetet en ganska passiv roll båda rundorna eftersom jag känner mig lite rusty i clinchen. Har knappt clinchat at all på en månad typ... så jag ville bara känna att jag kunde slappna av, kontrollera, vara stabil, svara lite... rycka lite och jobba knä. Och det kändes fan sjukt bra. Körde med en kille som är bra mycket starkare än mig första omgången. och jag kände faktiskt att jag hade bra kontroll och kunde styra nästan hela tiden. NAJS. andra rundan körde jag med en kille som var mindre än mig så den rundan dominerade jag totalt. sträckte mig till och med till att sätta lite kast fastän jag inte hade planerat det ;)

Påväg till kvällsträningen idag hände en lite rolig sak som får falla under kategorin "veckans egoklapp". Jag träffade på en kille ur min nya grupp påväg upp till centret och hejade och slog följe med honom. Han sa nått i stil med "ja då var det dags igen då ja". Och jag svarade typ att "ja, det är andra vändan för mig idag". Ja just det säger han då... "du kör ju med elit också ja". EEEH VA? o.O vad SA han? Jag blev väl inte så lite paff och svarade typ att "nejje, JAG kör inte elit. Jag har ju precis gått upp från fortsättare o.O jag var här och körde lite med min tränare". Men jaha svarar han... "då har jag ju kört LÄNGRE än dig *hehe* jag trodde absolut att du var elit och bara körde med oss också liksom. Du körde ju så himla tekniskt på sparringen sist liksom. så jag tog det för givet". Jag stapplade väl fram nått om att oj shit. tack så mycket. det tar jag som värsta komplimangen. vad skulle jag säga liksom?

så nu sitter jag här och typ; eeeeeh vaah? baaacka bandet. VAD hände här liksom? När han och jag sparrades hade jag typ ÅNGEST efteråt för att jag tyckte att jag hade blivit så brötig och inte "kom in" på honom överhuvudtaget. Och så säger han att han hade upplevt mig som sjukt teknisk och trott att jag var elit? Nu får jag ju inte alls prestationsångest haha. nä, men helt ärligt. det är fan sånt. som kommer helt spontant från nån som överhuvudtaget inte har ett skit att tjäna på att "säga nått snällt" som jag blir helt "oj". av. visst. det är väl kul att höra från såna man känner också om dom tycker man är duktig osv... men sånt här är ju bara helt "shiiit".... för mig o.O vad SA han liksom? JAG? whaaat? win på den :D *YEAH*